VAD BETYDER BIBELVERSEN?
Mika 6:8: Var ”ödmjuk när du vandrar med din Gud”
”Han har talat om för dig, du människa, vad som är gott. Så vad förväntar Jehova av dig? Inget annat än att du är rättvis, älskar lojalitet och är ödmjuk när du vandrar med din Gud.” (Mika 6:8, Nya världens översättning)
”Människa, du har fått veta vad det goda är, det enda Herren begär av dig: att du gör det rätta, lever i kärlek och troget håller dig till din Gud.” (Mika 6:8, Bibel 2000)
Förklaring av Mika 6:8
Profeten Mika berättar att det inte är för svårt för oss människor att göra Jehova a Gud nöjd. (1 Johannes 5:3) Han sammanfattar vad Gud förväntar av oss med tre olika uttryck. De två första handlar huvudsakligen om hur vi behandlar andra människor. Det tredje har att göra med vårt förhållande till Gud.
Var rättvis. Gud vill att alla som tillber honom ska vara rättvisa. Det inbegriper att man tänker och handlar enligt hans normer för rätt och fel. (5 Moseboken 32:4) Vi försöker till exempel vara ärliga och behandla alla på ett bra sätt, oavsett bakgrund, nationalitet eller social status. (3 Moseboken 19:15; Jesaja 1:17; Hebréerna 13:18)
Älska lojalitet. Det här uttrycket skulle också kunna översättas med att man ”älskar lojal kärlek”. (Mika 6:8, fotnoten) Bibelboken Mika skrevs ursprungligen på hebreiska. På det språket betyder ordet för ”lojalitet” inte bara att man är lojal och trogen mot någon, utan det inbegriper också att man är mer omtänksam och barmhärtig än vad som krävs av en. Gud vill inte bara att de som tillber honom ska visa omtanke och barmhärtighet, utan att de också ska älska de egenskaperna. Vi ska helt enkelt tycka om att hjälpa andra, speciellt dem som har det svårt. Dessutom blir man lycklig av att ge. (Apostlagärningarna 20:35)
Var ödmjuk när du vandrar med din Gud. När Bibeln använder uttrycket ”vandra” kan det betyda att man lever på ett visst sätt. En person som vandrar med Gud lever alltså på ett sätt som Gud tycker om. Noa var ett bra exempel på det. Han var rättfärdig i Guds ögon och ”skilde … sig från sina samtida”, och därför står det att han ”vandrade med den sanne Guden”. (1 Moseboken 6:9) I dag kan vi vandra med Gud om vi lever efter det som står i hans ord, Bibeln. Vi måste också ödmjukt inse våra egna begränsningar och förstå att vi alltid behöver Gud. (Johannes 17:3; Apostlagärningarna 17:28; Uppenbarelseboken 4:11)
Sammanhanget till Mika 6:8
Mika levde på 700-talet före Kristus och var profet i den forntida nationen Israel. På den tiden var landet fullt av avgudadyrkan, förtryck och bedrägeri. (Mika 1:7; 3:1–3, 9–11; 6:10–12) Många brydde sig inte om att följa det som Gud hade sagt i lagen som de hade fått genom Mose. De inbillade sig till och med att det räckte att utföra vissa religiösa ritualer och att frambära offer för att få Guds godkännande. (Ordspråksboken 21:3; Hosea 6:6; Mika 6:6, 7)
Flera hundra år senare betonade även Jesus hur mycket Gud tycker om kärlek, rättvisa och barmhärtighet och att han inte godkänner att man bara har ett sken av att tjäna honom. (Matteus 9:13; 22:37–39; 23:23) Det hjälper oss att förstå vad Gud förväntar av dem som tillber honom i dag.
Läs Mika, kapitel 6, tillsammans med förklarande fotnoter och parallellhänvisningar.
FANTASTISKT OM FOLK KOM TILL MÄSSANS GEMENSKAP SOM WALLFÄRDANDET TILL WM I USA 2026 !Läsningar: 2 Mos 19:2–6a; Ps 100:2–3, 5; Rom 5:6–11; Matt 9:36 – 10:8.
Kära bröder och systrar
Efter sammanlagt fyra månader av fastetid, påsktid och därpå följande högtider återupptar vi idag firandet av söndagar ”under året”, närmare bestämt den elfte. Under faste- och påsktiden har vi fördjupat oss i påskmysteriet, dvs. hur Jesus Kristus, Guds enfödde Son, har lidit, dött och uppstått för vår frälsnings skull, som vi hörde aposteln Paulus sammanfatta i dagens andra läsning: ”Ty om vi var Guds fiender och blev försonade med honom genom hans sons död, då skall vi, när vi nu är försonade, så mycket säkrare bli räddade genom hans sons liv.” Under slutet av påsktiden har vi ihågkommit hur Jesus steg upp till himmelen och därefter sände den Helige Ande för att fortsätta Guds verk nere på jorden. Och den sista uppmaningen som Jesus gav sina lärjungar innan han steg upp till himmelen var att ”gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen” (Mark 16:15).
Detta uppdrag fullgjorde apostlarna ända till priset av sina egna liv som martyrer. Dessförinnan såg de även till att tillsätta biskopar och präster i varje stad som sina efterträdare (jfr Tit 1:5). Denna obrutna succession av biskopsvigningar fram till våra dagar är vad vi kallar för den apostoliska successionen. Alla biskopar, präster och diakoner i hela Kyrkan är vigda av en biskop som står i en obruten succession av vigningar som går tillbaka ända till apostlarna. Det är på detta sätt som vår Herre har efter sin uppståndelse och himmelsfärd har anförtrott ledningen av sin Kyrka till apostlarnas efterträdare, biskoparna, i gemenskap med och under ledning av Petri efterträdare, den romerske påven, och med prästerna och diakonerna som sina medarbetare. Men bakom allt detta styr Herren själv sin Kyrka i sin gudomliga försyn genom den Helige Ande, dels genom vigningens sakrament som gör det möjligt för Kyrkans biskopar och präster att agera i Kristi egen person när de firar sakramenten, dels i den ofelbarhetens nådegåva som han på ett särskilt sätt har skänkt påven, Petri efterträdare, när han uttalar sig på ett definitivt sätt, vilket garanterar Kyrkans tillförlitlighet genom alla tider, och dels genom alla de troendes sinne för tron, som garanterar att Kyrkan som helhet aldrig kan avfalla från sanningen.
Men, för att denna obrutna succession av efterträdare till apostlarna ska fortgå, så måste det i varje tid finnas oförvitliga män som är lämpade för uppgiften att följa Herren på ett närmare sätt som hans präster, och är beredda att svara ja när de hör hur han kallar dem till detta i deras hjärtan. Att det inte finns tillräckligt med präster i världen som arbetar heltid med att förkunna evangeliet samt helga och styra Guds folk, det tycks vara ett stående problem i Kyrkans historia. I dagens evangelium hörde vi hur Jesus själv ”fylldes av medlidande” ”när [han] såg människorna”, eftersom ”de var illa medfarna och hjälplösa, som får utan herde” (Matt 9:36). Jesus uppmanade därför för första gången sina lärjungar att be för prästkallelser: »Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.« (Matt 9:37-38) Jesus gick sedan vidare med att själv utnämna de tolv apostlarna, och gav dem i uppdrag att fortsätta hans uppdrag att ”förkunna att himmelriket är nära” (Matt 10:7), och som bevis på att deras förkunnelse kommer från Gud själv delade han även med sig till dem av sin makt att ”bota sjuka, väcka upp döda, göra spetälska rena och driva ut demoner” (Matt 10:8).
Men det är inte bara apostlarna, biskoparna, prästerna och diakonerna som fortsätter Jesu verk att förkunna evangeliet för hela skapelsen, samt helga och styra den. I dagens första läsning ur Andra Moseboken hörde vi hur Herren bad Mose förkunna för Israels folk att ”ni skall vara ett rike av präster och ett heligt folk som tillhör mig” (2 Mos 19:6). Och genom dopet har alla kristtrogna blivit präster i det nya förbundet genom det allmänna prästadömet. Detta innebär att alla döpta, var och en på sitt sätt, har del i Jesu tredubbla smörjelse som präst, profet och kung. Det gäller i första hand för lekmännen att helga världen inifrån genom att, stärkta av Guds nåd i bönen, utföra hans vilja i världen genom att troget uppfylla sina dagliga plikter, och bära fram allt gott de gör och allt ont de lider i förening med Jesu offer på korset i eukaristin minst varje söndag. Lekmännen har också det viktiga uppdraget att styra det världsliga samhället, något som inte minst är aktuellt just nu med tanke på valet i september, där katolska biskopar och präster enligt kyrkolagen inte har rätt att ställa upp eller på något annat sätt ha en aktiv roll i något av de politiska partierna (CIC 287 §2).
De döpta lekmännen har slutligen också en oerhört viktig roll i att förkunna evangeliet, dels inom Kyrkan exempelvis såsom kateketer eller andra ledarroller i församlingen, men kanske framförallt utanför Kyrkan, på platser där biskoparna och prästerna har svårt att nå ut, som bland släktingar, vänner, kollegor och studiekamrater. Man måste inte, och man bör inte ens aktivt prata om sin katolska tro hela tiden på ett sätt som gör att andra bara upplever en som tjatig. Det gäller till att börja med att vittna om tron i handling och göra den attraktiv genom att visa andra människor kärlek. Och hur kan man då göra det? Jesus och hans apostlar gjorde gott och vann folkets förtroende genom att bota sjuka, väcka upp döda och utföra andra former av underverk. Vi ska inte utesluta att sådana underverk kan ske än idag, men vi kan samtidigt inte heller räkna med det. Så hur kan man i så fall göra för att vinna andra människors förtroende innan man vittnar om tron för dem med ord?
I början av dagens evangelium hörde vi som sagt att ”Jesus fylldes av medlidande” ”när han såg människorna”. Det grekiska ordet för ”fyllas av medlidande”, splanchnízomai, kommer från ordet splánchna, som ordagrant betyder ”inälvor”, och i överförd betydelse ”barmhärtighet” eller ”medlidande”. När Jesus såg människornas nöd, såväl på det andliga planet som det kroppsliga planet, så fylldes han av ett så stort medlidande att det bokstavligt talat vände sig i magen på honom. I evangeliet i fredags på Jesu hjärtas högtid uppmanade Jesus oss att lära oss av honom, ”som har ett milt och ödmjukt hjärta” (Matt 11:29). Om Herren inte förärar oss med förmågan att imponera på andra människor med olika former av mirakler som han själv gjorde under sitt jordeliv, så kan vi i alla fall visa kärlek och vittna om vår tro i handling genom att visa samma medlidande som han. Det kan exempelvis vara att fråga någon som inte verkar må så bra hur det är med honom eller henne, att erbjuda sig att hjälpa någon som verkar stressad med hans eller hennes arbetsuppgifter, att ta sig tid att förklara någonting för en studiekamrat som har svårt att hänga med, eller att intressera sig för andra människors passioner. Allt detta är oavsett vad goda gärningar som bidrar till att sprida mer medkänsla, kärlek och värme i världen, vilket i sig behagar Gud som särskilt identifierar sig och känner medlidande med alla svaga och nödlidande människor. Och på sikt kan ett uppvisandet av ett sådant medlidande, inspirerat av ens kristna tro, i ett andra skede även öppna upp andra människors förtroende för de kristna och deras intresse för den kristna tron, så att de själva spontant börjar ställa frågor om den. Och då får vi tillfälle att vittna även i ord.
Låt oss be om nåden att det aldrig saknas heliga präster som herdar i Guds Kyrka, och att alla Kyrkans medlemmar kan utöva det allmänna prästadömet på ett fruktbart sätt genom att visa prov på Jesu eget medlidande med människorna, i såväl deras kroppsliga som andliga nöd. Amen.
Stadsbiblioteket på Götaplatsen
KostnadGratis
Foto: Martin Holmquist Boman
Hos oss kan du starta dagen med fotbolls-VM! Vi visar repriser av nattens matcher på stor skärm i en lugn och familjevänlig miljö. Ta gärna med eget kaffe eller köp fika på plats.
Visningsschema:Fre 12/6 kl. 8-10 Mexiko-SydafrikaFre 12/6 kl. 10-12 Sydkorea-TjeckienLör 13/6 kl. 10-12 Kanada - Bosnien-HercegovinaLör 13/6 kl. 12-14 USA-ParaguaySön 14/6 kl. 10-12 Brasilien-MarockoSön 14/6 kl. 12-14 Haiti-SkottlandMån 15/6 kl. 8-10 Sverige-Tunisien - OBS! i HörsalenMån 15/6 kl. 10-12 Nederländerna-Japan - OBS! i HörsalenTis 16/6 kl. 8-10 Saudiarabien-UruguayTis 16/6 kl. 10-12 Iran-Nya ZeelandOns 17/6 kl. 8-10 Irak-NorgeOns 17/6 kl. 10-12 Argentina-AlgerietTors 18/6 kl. 8-10 England-Kroatien Tors 18/6 kl. 10-12 Uzbekistan-ColombiaSön 21/6 kl. 10-12 Ecuador-CuraçaoSön 21/6 kl. 12-14 Tunisien-JapanMån 22/6 kl. 8-10 Uruguay-Kap VerdeMån 22/6 kl. 10-12 Nya Zeeland-EgyptenTis 23/6 kl. 8-10 Norge-SenegalTis 23/6 kl. 10-12 Jordanien-AlgerietOns 24/6 kl. 8-10 Panama-KroatienOns 24/6 kl. 10-12 Colombia-DR KongoTors 25/6 kl. 8-10 Skottland-BrasilienTors 25/6 kl. 10-12 Tjeckien-MexikoFre 26/6 kl. 8-10 Japan-SverigeFre 26/6 kl. 10-12 Turkiet-USALör 27/6 kl. 10-12 Uruguay-SpanienLör 27/6 kl. 12-14 Egypten-IranSön 28/6 kl. 10-12 Colombia-PortugalSön 28/6 kl. 12-14 Jordanien-ArgentinaMån 29/6 kl. 10-12 2A – 2B Tis 30/6 kl. 8-10 1E – 3A/B/C/D/F Tis 30/6 kl. 10-12 1F – 2C Ons 1/7 kl. 8-10 1I – 3C/D/F/G/H Ons 1/7 kl. 10-12 1A – 3C/E/F/H/ITors 2/7 kl. 8-10 1G – 3A/E/H/I/J Tors 2/7 kl. 10-12 1D – 3B/E/F/I/J Fre 3/7 kl. 8-10 2K – 2L Fre 3/7 kl. 10-12 1B – 3E/F/G/I/J Lör 4/7 kl. 10-12 1J – 2H Lör 4/7 kl. 12-14 1K – 3D/E/I/J/L Sön 5/7 kl. 10-12 Åttondelsfinal 1Sön 5/7 kl. 12-14 Åttondelsfinal 2Mån 6/7 kl. 8-10 Åttondelsfinal 3Mån 6/7 kl. 10-12 Åttondelsfinal 4Tis 7/7 kl. 8-10 Åttondelsfinal 5Tis 7/7 kl. 10-12 Åttondelsfinal 6Ons 8/7 kl. 8-10 Åttondelsfinal 7Ons 8/7 kl. 10-12 Åttondelsfinal 8Fre 10/7 kl. 8-10 Kvartsfinal 1Lör 11/7 kl. 10-12 Kvartsfinal 2Sön 12/7 kl. 10-12 Kvartsfinal 3Mån 13/7 kl. 10-12 Kvartsfinal 4Ons 15/7 kl. 10-12 Semifinal 1Tors 16/7 kl. 10-12 Semifinal 2Sön 19/7 kl. 10-12 Bronsmatch
Svenska supportrar i gula tröjor på läktaren vid Ullevi, med storbildsskärm och glest fyllda sektioner i bakgrunden efter Sveriges kollaps
2
Det var fullsatt på Ullevi när Sverige kraschade mot Nederländerna Foto: Karin Ivarsson/Sverigesradio
FOTBOLLS-VM
18 000 var på Ullevi – fick se Sverige krascha
Publicerad igår · kl 21:46 · 0:50 min
18 000 var publiksiffran på Ullevi när Sverige förlorade med 5-1 mot Nederländerna, vilket var tråkigt när så många samlats tycker Dara Rami
Kösystemet lämnade mycket att önska enligt Albin och hans vänner som köade länge i värmen.
Polisen säger att det varit högt tryck men inga större ingripanden men ett varmt väder som påverkat de köande.
Kommentarer
Skicka en kommentar