Cardinal Sarah's Revelation: Why Sleeping With a Rosary Invites a Cascad...
za sve moje osobno i za neprijatelje ASAP 28/10
2810 – MORGONBÖN – ST. SIMON OCH JUDES THADDEUS
Administratörensvittnesbörd och tro
167 prenumeranterPrenumenerad
S:T SIMEON OCH JUDAS, apostlar
Fest
MORGONBÖN
✞ I Faderns och Sonens och den Helige Andes namn. Amen ✞
Bön i svåra stunder
Den helige Judas Thaddeus, kusin till Jesus Kristus, ärorik apostel och martyr, underbar för sina dygder och mirakulösa gärningar, trogen och snar förebedjare för alla som vördar dig och litar på dig.
Du är en stor beskyddare och hjälpare i trängande behov, så jag kommer till dig och ropar till dig från djupet av mitt hjärta, kom till min hjälp med din kraftfulla förbön, för den gode Guden har gett dig kraften att hjälpa alla som nästan har förlorat allt hopp och fallit i förtvivlan. Vänd därför din blick mot mig också, för mitt liv är översållat med kors, mina dagar är fulla av sorg och ett hav av smärta har strömmat in i mitt hjärta. Alla mina stigar är översållade med törnen, och det går knappast ett ögonblick av mitt liv utan att bevittna mina suckar och tårar. Dessutom försjunker min själ så ofta i dystra tankar, och ängslan, missmod och misstro, ja till och med förtvivlan själv, hotar ofta att överväldiga min själ. Och då tycks det mig som om tilliten till Försynen håller på att försvinna i mig, och tron tycks ha vacklat i mitt hjärta. Med den här stämningen känns det som att jag är omgiven av mörker från alla håll.
Lämna mig inte och överge mig inte, min helige beskyddare, i detta svåra och desperata tillstånd. Kom igen, skynda dig att hjälpa mig! Men om det är för Guds större ära och för min själs frälsnings skull som jag fortsätter att bära detta tunga kors, så att kanske ännu större prövningar kan drabba mig, skaffa då mig själsstyrka från den gode himmelske Fadern, så att jag kan ta emot allt för hans kärleks skull och tålmodigt och lojalt bära det, så att jag på detta sätt kan helga mig genom lidande, förhärliga Gud och frälsa min själ. Amen
2810 – JUTARNJA MOLITVA – SV. ŠIMUN I JUDA TADEJ
AdministratorSvjedočanstva & Vjera
167 prenumeranterPrenumenerad
SV. ŠIMUN I JUDA, apostoli
Blagdan
JUTARNJA MOLITVA
✞ U ime Oca i Sina i Duha Svetoga. Amen ✞
Molitva u teškim trenucima
Sveti Juda Tadeju, rođače Isusa Krista, slavni apostole i mučeniče, divan zbog svojih kreposti i čudesnih djela, vjerni i hitri zagovorniče sviju koji te štuju i u te se pouzdaju.
Ti si veliki zaštitnik i pomoćnik u preteškim potrebama, zato dolazim k tebi i vapijem ti iz dubine srca svoga, priteci mi u pomoć svojim moćnim zagovorom, jer tebe je dobri Bog odlikova, udijelivši ti moć da pomogneš svima koji su već gotovo izgubili svaku nadu i pali u očaj. Svrni stoga svoj pogled i na mene, jer mi je život posut križevima, dani su mi puni tuge, a u srce mi se slilo more boli. Svi su mi putevi trnjem posuti i ne prođe gotovo ni časak mog života, koji ne bi bio svjedokom mojih uzdisaja i suza. Uz to mi duh tako često uranja u turobne misli, a tjeskoba, malodušje i nepouzdanje, pače često i sam očaj prijete da mi obuzmu dušu. Pa mi se onda čini kao da u meni iščezava pouzdanje u providnost, a vjera kao da se uskolebala u mom srcu. Sapet tim raspoloženjem, pričinja mi se kao da sam odasvud okružen tminom.
Ne ostavi me i ne zapusti me, sveti moj zaštitniče, u ovom teškom i očajnom stanju. Daj, pohiti da mi pomogneš! No ako je na veću proslavu Božju i na spas moje duše da ovaj teški križ i dalje nosim, pa da me snađu možda još i veće kušnje, isprosi mi od dobrog nebeskog Oca jakosti, da sve njemu za ljubav primim te strpljivo i odano podnesem, da tako po patnji sebe posvetim, Boga proslavim i dušu svoju spasim. Amen.
2810 – SVETI ŠIMUN I JUDA TADEJ
Administratörensvittnesbörd och tro
167 prenumeranterPrenumenerad
Sankt Simon och Judas Thaddeus, apostlar
Apostlarna kan betraktas som mycket privilegierade människor eftersom de var nära Jesus i tre år. Han var deras lärare och vän, de kunde tala med honom, de iakttog hans livs föredöme, de upplevde ständigt den mest värdefulla andliga erfarenheten. Det som gavs till dem, gavs bara till oss på ett annat sätt. Vi kan också vara nära Jesus på ett andligt, mystiskt och kontemplativt sätt, vara ständigt förbundna med honom, leva med vissa hemligheter och händelser i hans liv. Att fira apostlarnas högtid kan hjälpa oss med detta, det kan väcka en önskan hos oss att följa Jesus nära.
Nya testamentets skrifter ger oss ganska sparsam information om de två apostlar som vi firar i dag. Simon nämns i fyra apostoliska brev. Matteus och Markus kallar honom kanaane, medan S:t Markus kallar honom kanaaneisk, medan S:t Markus kallar honom kanaaneisk. Han kallar Lukas för nitisk. Detta namn säger med stor sannolikhet att Simon en gång var en anhängare av det fanatiska antiromerska partiet av fanatiker, det säger att han innerligt älskade sitt judiska folk och att han led av det faktum att detta folk var under utländsk ockupation på deras land utan att ha en egen stat. Det är inte så svårt att leva i detta lidande, eftersom varje frisk och normal människa älskar sitt folk och vill leva i frihet, i sitt eget land.
Enligt legenden led båda apostlarna en grym martyrdöd. De sågades av. Inom bildkonsten avbildas Simon därför vanligtvis med en såg, och han dyrkas som deras skyddshelgon för skogshuggaren,
Origenes, en stor auktoritet på kunskapen om de Heliga Skrifterna, hävdar i sin kommentar till Romarbrevet att Judas Thaddeus är samma person som Judas av Jakob. Han kallar honom S:t Jakob. Lukas och Thaddeus St. Matteus och St. Marko. Den helige Johannes kallar honom Judas, ”inte den Iskariotiska”. Denne Judas frågade Jesus: ”Herre, hur kommer det sig att du uppenbarar dig för oss och inte för världen?” (14:22). Jesus svarade på denna fråga: ”Om någon älskar mig, håller han fast vid mitt ord, och min Fader skall älska honom; Vi vill komma till honom och bo hos honom. Den som inte älskar mig, han håller inte mina ord. Ordet du hör är inte mitt, utan från Fadern som har sänt mig. ”Det här är vad jag sa till dig när jag var med dig. Och Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända för min skull, skall lära er allt och påminna er om allt vad jag har sagt er” (Joh 14:23-26). Tack vare Judas Thaddeus fråga fick vi ett så vackert svar från Jesus, fullt av lärdomar, tröst och hopp för var och en av oss. Det här svaret uttrycker det väsentliga i att följa Jesus Kristus. Imitation manifesteras i kärlek, och kärlek förverkligas och bevisas i att bevara och iaktta allt som Jesus lärde oss och berättade för oss.
Vi tackar också den helige Judas Thaddeus för ett mycket kort brev som finns med i böckerna i den Heliga Skrift i Nya testamentet. Han börjar sålunda: ”Judas, Jesu Kristi tjänare och bror till Jakob”, Av detta drar vi slutsatsen att han var bror till aposteln Petrus. Jakob den yngre, som också skrev ett brev.
I inledningen och noterna till den kroatiska översättningen och utgåvan av Bibeln från år 2008. 1968 läser vi: ”Judas, efter sin bror Jakobs död, år 1968. 62, handlade i hans namn och med sin auktoritet för att varna de troende för faran av nya strömningar och avvikelser i den unga kristendomen. Hans korta inskription brinner av livlighet, bitterhet, energi; Han går omedelbart in i polemik och hotar dem som förespråkar kätterska doktriner och libertarianism i det moraliska livet genom direkt övertalning. Det är svårt att avgöra exakt vilken typ av strömningar vi talar om. Dessa skulle vara föregångarna till de gnostiska strömningarna som kristendomen skulle kämpa med från slutet av det första århundradet och framåt. Författaren presenterar med den anda och vokabulär med vilken profeterna i Gamla testamentet kämpade mot falska profeter. Han använder sig också av utombibliska judiska skrifter, såsom Moses himmelsfärd och Enoks bok, och härleder från dessa avsnitt en moralisk lektion som var seden i synagogans moralpredikan.
Vördnaden för St. Juda Thaddeus bidrog till den heliga Birgittas uppenbarelser, där Herren uppmanar henne att åkalla denne apostel med tillförsikt. På 1700-talet blev dyrkan av denna apostel mycket populär i Österrike, och ännu mer i Polen, där så många människor fortfarande bär namnet Taddeusz. Den berömda polska poeten Mickiewicz gav också sin stora sång titeln Pan Taddeusz, som betyder herr Taddeusz.
Från Österrike, vördnaden för St. Judas Thaddeus spred sig över hela Kroatien. Troende är särskilt glada att be honom om hjälp i hopplösa situationer. Med anledning av de heliga apostlarna Simsons och Judas högtid ger Pius Parsch oss denna lärdom: ”Gemenskap i Kristi kärlek kräver också gemenskap i lidandet. Apostlarna upplevde och insåg detta i sina liv. Deras gemenskap i Kristi kärlek kröntes av deras lidandets gemenskap i martyrskapet. Det måste vi lära oss av dem.
2810 – SVETI ŠIMUN I JUDA TADEJ
AdministratorSvjedočanstva & Vjera
167 prenumeranterPrenumenerad
Sveti Šimun i Juda Tadej, apostoli
Apostole možemo smatrati veoma povlaštenim ljudima jer su kroz tri godine bili u Isusovoj blizini. On im je bio učitelj i prijatelj, s njim su mogli razgovarati, promatrali su primjer njegova života, trajno su doživljavali najdragocjenije duhovno iskustvo. Ono što je njima dano, dano je i nama samo na jedan drugi način. I mi možemo na jedan duhovan, mističan, kontemplativan način boraviti u Isusovoj blizini, biti trajno povezani s njime, proživljavati pojedine tajne i događaje iz njegova života. Slavljenje blagdana apostola može nam pomoći u tome, može u nama buditi želju da i mi Isusa slijedimo izbliza.
Novozavjetni spisi dosta nas škrto obavještavaju o dvojici apostola koje danas slavimo. Šimuna spominju u četiri apostolske liste. Matej i Marko nazivaju ga Kananejcem, dok ga sv. Luka naziva Revniteljem. To ime s velikom vjerojatnošću govori da je Šimun nekoć bio pristalica fanatične antirimske stranke zelota, govori da je vatreno ljubio svoj židovski narod i da je trpio što je taj narod na svome zemljištu bio pod tuđinskom okupacijom ne imajući svoje vlastite države. U to se trpljenje baš i nije tako teško uživjeti jer svaki zdrav i normalan čovjek ljubi svoj narod te želi da živi u slobodi, u svojoj vlastitoj državi.
Prema legendi, obojica su apostola pretrpjela okrutnu mučeničku smrt. Bili su prepiljeni. U likovnoj umjetnosti Šimun se stoga obično prikazuje s pilom, a štuju ga kao svoga zaštitnika drvosječe,
Origen, veliki autoritet za poznavanje Svetoga pisma, a svome Komentaru Poslanici Rim janima drži da je Juda Tadej ista ličnost s Judom Jakovljevim. Jakovljevim ga naziva sv. Luka, a Tadejom sv. Matej i sv. Marko. Sv. Ivan ga naziva Juda “ne onaj Iškariotski”. Taj je Juda postavio Isusu pitanje: “Gospodine, kako to da ćeš se objaviti nama, a ne svijetu?” (14,22). Isus mu je na to pitanje odgovorio: “Ako me tko ljubi, držat će moju riječ, i moj će ga Otac ljubiti; k njemu ćemo doći i kod njega se nastaniti. Tko mene ne ljubi, ne drži mojih riječi. Riječ koju slušate nije moja, već od Oca koji me posla. – Ovo sam vam govorio boraveći s vama. A Branitelj, Duh Sveti, kojega će Otac poslati zbog mene, naučit će vas sve i sjetiti vas svega što vam rekoh” (Iv 14,23-26). Zahvaljujući pitanju Jude Tadeja dobili smo od Isusa tako lijep odgovor, pun pouke, utjehe i nade za svakoga od nas. Taj odgovor izriče bit nasljedovanja Isusa Krista. Nasljedovanje se očituje u ljubavi, a ljubav ostvaruje i dokazuje u čuvanju i obdržavanju svega onoga što nas je Isus učio i što nam je rekao.
Sv. Judi Tadeju zahvaljujemo i jednu posve kratku poslanicu koja je uvrštena a knjige Svetoga pisma Novoga zavjeta. On je počinje ovako: “Juda, sluga Isusa Krista i brat Jakovljev,” Iz toga zaključujemo da je bio brat apostola sv. Jakova Mlađega, koji je također napisao jednu poslanicu.
U uvodu i napomenama hrvatskoga prijevoda i izdanja Biblije iz god. 1968 čitamo: “Zacijelo je Juda, poslije smrti brata Jakova, god. 62, nastupio u njegovo ime i s njegovim autoritetom da vjernike upozori na opasnost novih strujanja i zastranjenja a mladom kršćanstvu. Njegov kratki napis sav plamti živošću, jetkošću, energičnošću; odmah prelazi u polemiku i izravnim nagovorom prijeti onima koji promiču krivovjeran nauk i slobodarstvo u moralnom životu. Teško je točno odrediti o kakvim je strujanjima riječ. Bit će to preteče gnostičkih strujanja s kojima će se kršćanstvo boriti od kraja I. stoljeća pa dalje. Pisac nastupa s duhom i rječnikom kojim su se u Starom zavjetu proroci borili protiv lažnih proroka. Iskorištava i izvanbiblijske židovske spise, kao što su Uznesenje Mojsijevo i Knjiga Henokova, te iz navedenih odlomaka izvodi moralnu pouku kako je to bio običaj u sinagoškom moralnom propovjedništvu.
Štovanju su sv. Jude Tadeja pridonijele Objave svete Brigite u kojima je Gospodin potiče da s pouzdanjem zaziva toga apostola. U XVIII. stoljeću štovanje je tog apostola postalo veoma popularno a Austriji, a još više u Poljskoj, gdje i danas tolike osobe nose ime Taddeusz. Slavni poljski pjesnik Mickiewicz dao je i svom velikom pjevu naslov Pan Taddeusz, što znači Gospodin Tadija.
Iz Austrije se štovanje sv. Jude Tadeja proširilo i po Hrvatskoj. Vjernici ga naročito rado zazivaju u pomoć u bezizlaznim situacijama. Uz blagdan svetih apostola Šimuna i Jude Pius Parsch daje nam ovu pouku: “Zajedništvo u Kristovoj ljubavi traži i zajedništvo u patnji. Apostoli su to u svom životu iskusili i ostvarili. Njihovo je zajedništvo u Kristovoj ljubavi bilo okrunjeno njihovim zajedništvom trpljenja u mučeništvu. To od njih moramo i mi naučiti.
Nytt
Redigera inlägg
Hej, suzanamonikaProfilbild för suzanamonika
Hoppa till innehåll
Webbplatsrubriksuzana monika
Hem
Blogg
Om
Kontakta oss
reblog 28/10
2810 – BIBLIJSKA MISAO DANA – SV. ŠIMUN I JUDA TADEJ
AdministratorSvjedočanstva & Vjera
167 prenumeranterPrenumenerad
8m sedan
SV. ŠIMUN I JUDA, apostoli
Blagdan
BIBLIJSKA MISAO DANA
IZABRA ONE KOJE HTJEDE
Lk 6,12-19
Poziv Dvanaestorice događa se nakon što je Isus cijelu noć probdio i proveo u molitvi, sam na nekome brdu. Brdo je oduvijek mjesto blizine Boga, mjesto objave, u gotovo svim religijama. Sinaj ili Horeb, Tabor, a potom Golgota. Isus moli cijelu noć i ovo je odlučni trenutak odabira svojih najbližih suradnika. Luka podaruje prizoru i činu stanovitu sakralnost i misterioznost, nije to samo čisto historijski događaj iz Isusova života.
Pitamo se, odakle je Isus crpao snagu da izdrži sve ono s čime se suočavao svakodnevno u svojim javnim nastupima? Svednevice je imao sukobe zdesna i slijeva. Isus je imao svoje usidrenje u Ocu, u njemu se utemeljio, učvrstio, u Ocu je sidrio i temeljio svoje biće, daleko od ljudi i njihovih pogleda. Povlačio se na mjesta koja bijahu nešto kao žarišta i središta svijeta, pupčane vrpce s Nebom. Povezivao se uvijek s našim zajedničkim iskonom, Ocem nebeskim. Brda bijahu uvijek axis mundi, osovine i stožine svijeta, ona okomica koja je povezivala Nebo sa Zemljom. Penjanje na brdo bijaše hod u središte svijeta i života, u posvemašnju sabranost, hod prema točki oko koje se sve okreće.
U noćima svoje samoće, u blizini neba i zvijezda, sabran nad sobom i u sebi, utemeljen i povezan s Bogom do kraja došao je do nutarnje sigurnosti spram odabira Dvanaestorice. Dvanaest kao znak punine, potpunosti, već u kozmičkom smislu; godina ima dvanaest mjeseci, dan ima dvaput po dvanaest sati. Sunce daje ritam svemu. Odatle i simbolika dvanaest sinova Jakovljevih-Izraelovih, dvanaest izvornih plemena u kojima se slijevala svetost i prosvjetljenje naroda, dvanaest znakova u zodijaku. Svjetlost na prosvjetljenje naroda – i slavu puka tvoga Izraelova.
Isusu nije ni na kraj pameti uspostavljati neko novo političko vodstvo u Izraelu preko apostola. Ali je imao pred očima cjelovitost Izraela kao naroda, njegovu kompaktnost, njegov integritet. Nitko nije isključen iz spasenja i Radosne vijesti koju nudi. Isus od dvanaest posve različitih tipova stvara jedinstvo, pokušava ih sintetizirati i integrirati u jedno. Trećina njih su ribari, ostali raznih zanimanja, samo je Juda Iškariotski iz Judeje. Teška bijaše Isusova zadaća pomiriti ih i integrirati međusobno u zajednicu, stvoriti od njih nešto kao grupu, novi Božji narod, novi Izrael. U Isusovo su doba gotovo sva plemena staroga Izraela iščeznula. Tek su živjela u sjećanju; donekle je opstao Juda, zatim pleme Benjaminovo i nešto Levijeva plemena. U apostolskom zboru imamo sveti Ostatak. Kako pomiriti jednoga Mateja, carinika i Šimuna zelota, revnitelja, koji je bio ustanik protiv Rimljana? Dakle, krajnje šarolika slika među apostolima. Ima tu revnosnika, ima tu i pobožnih koje poziva na obraćenje. Ima i tražitelja i dvojitelja, poput Tome i Natanela-Bartolomeja.
Sva proturječnost karaktera i cijeli spektar mentaliteta. To bijahu apostoli. Isus im pristupa kao nepoznanica i bezimeni, i jednostavno im zbori: Vi ste moji! Slijedite mene! On zapovijeda, on poziva, i oni slijede. I njima se objavljuje, mudrima i manje mudrima, kao donositelj konačne objave, kao prozor u Boga, kao Božje lice među nama. Otkriva im se kao neizreciva tajna.
Jedno je ubuduće važno: Isus treba njih dvanaestoricu oko sebe. I više on nije nikada sam, ne nastupa ubuduće bez Dvanaestorice. U zajedništvu s njima njegovo djelovanje ima znakovit karakter i strukturu koja odgovara njegovoj nakani i poslanju. Ponovno okupiti plemena Izraelova, poslan je k izgubljenim ovcama doma Izraelova. Isus apostole opunomoćuje, napose je to vidljivo u Markovu Evanđelju. Oni su vele-poslanici u Isusovo ime, nikada više ne nastupaju u svoje, nego u Isusovo ime. Oni uprisutnjuju Isusa i njegovo djelovanje, njegovu punomoć. Već i prije Uskrsa, poglavito pak nakon Duhova.
Cjelokupno Isusovo djelovanje ima znakovitu, simboličku protežnicu. Ne u nekome maglovitu, nejasnu smislu, nego u smislu djelatne, nove stvarnosti koja je nastupila Isusovim dolaskom na svijet. On u svim svojim djelima i znakovitim radnjama – stvaranju nove obitelji te apostola – stvara u zametku početak novoga, konačnoga, eshatološkoga Izraela. Još nema govora o Crkvi, ali kad nakon Uskrsa i Duhova nastupi Crkva – jer nema više sinagoge – kao konačni Izrael, onda možemo reći kako je ovim sam Gospodin postavio temelje samoj Crkvi. Utemeljena je ona u Dvanaestorici!
Veliki humanist i nobelovac, liječnik Albert Schweitzer opisuje u svome djelu o Isusu Kristu naš odnos prema Isusu ovim riječima: “Isus stupa i k nama kao bezimeni i nepoznati, kao nekoć na obali onoga jezera k onim muškarcima koji nisu znali tko je taj što im pristupa. I danas kao i onda izriče iste riječi: Ti pak hodi i slijedi mene! – te i nas stavlja pred iste zadaće koje on mora obaviti i u naše vrijeme. On zapovijeda. A onima koji ga slušaju, mudrima i priprostima, on će se objaviti u onome koliko su u njegovu društvu smjeli iskusiti mira, djelovanja, borbi i patnji. A oni će s druge strane iskusiti kao neizrecivu tajnu tko je zapravo on…”, taj Isus koji ih pozva i učini svojima.
I onda se s izabranom dvanaestoricom – s Brda – spušta Isus u dolinu. Ondje je sva sila naroda i učenika. Dade se to usporediti sa starozavjetnim boravkom Mojsija na Sinaju te silaska s Brda objave. U Isusu je snaga kojom se napojio, gore, u visinama. Ondje je primio naputke od samoga Oca, i sad izgovara riječi koje ovaj svijet nije čuo. A on je nabijen snagom, energijom, Duhom Svetim, i liječi sve, stvara pod svojim rukama novi svijet
fra Tomislav Pervan
varför ber inte föräldrar med sina barn preventivt rosenkransen så slipper barn bli med autism och biopolär sjukdom som jag senare börja redan i nollan skolålderns början redan idag ? har du själv barn ?
Thanks for your prayer! 16 people have prayed with you for this intention Amen, I say to you, if two of you agree on earth about anything for which they are to pray, it shall be granted to them by my heavenly Father
You
Today at 08:57
https://www.tiktok.com/@www.24.se/video/7558763261013822742?is_from_webapp=1&sender_device=pc&web_id=7526208830209115670 Av pedherskoog den 28 oktober, 2025 När jag läser bibeln så finner jag några tillfällen då marken som någon befinner sig på är helig. Kanske mer beroende på att Gud är särskilt där och då blir marken helig. I andra mMoseboken kapitel 3 läser vi om det. Mose kommer nära en buske som brinner men den brinner inte upp. Det fångar hans intresse. Skulle tro att både du och jag skulle kolla närmare på ens åran buske. Det är då Guds röst kommer till Mose ””Kom inte närmare”, sa Gud. ”Ta av dig skorna, för du står på helig mark! (2Mosb 3:5) I söndags sjöng vi sången Helig Mark i vår Gudstjänst. Jag bor inte långt ifrån kyrkan så jag vandrade inte särskilt långt. (se vers 1 så anar du vad jag syftar på). fastnade för ett utryck i sången: När jag går igenom porten in på helig mark Jag tänker att vi ibland behöver bildligt talat öppna dörren för att bestämma sig för att söka sig nära Gud. Att likt Mose söka sig närmare Guds ”brinnande buske”. När vi söker oss till denna mark kommer det att välsigna våra liv. Varför inte öppna dörren till denna mark… 1. Jag kommer till ditt tempel I tidigt gryningsljus Jag har vandrat långa vägar för att komma till ditt hus Den rökelse jag tänder är längtan i mig stark När jag går igenom porten in på helig mark Helig mark, in på helig mark Helig mark, in på helig mark 2. Jag böjer knä inför Dig och säger som det är Att det finns ingen annan Du ensam Herre är Och dagen kommer sakta den växer inom mig Med ljus och salig visshet Att jag är barn hos Dig Barn hos Dig, jag är barn hos Dig Barn hos Dig, jag är barn hos Dig Helig mark, in på helig mark Helig mark, in på helig mark Helig mark, in på helig mark Helig mark, in på helig mark Vill du lyssna till ‘Helig Mark’ kan du göra det HÄR Kommentar Gilla Bengt Johansson – Helig mark Text : Jag kommer till ditt tempel I tidigt gryningsljus Jag har vandrat långa vägar För att komma till ditt hus Den rökelse jag tänder En längtan i mig stark När jag går igenom porten In på helig mark Helig mark In på helig mark 3 Jag böjer knä inför dig Och säger som det är Att det finns ingen annan Du ensam herre är Och dagen kommer sakta (sakta) Växer inom mig Med ljus och salig vishet Att jag är barn hos dig Barn hos dig Jag är barn hos dig 3 Helig mark In på helig mark A Divine Mercy message from St. Faustina every other day The Seraphim Diary 195 Jesus, when I myself cannot sing You the hymn of love, I admire the singing of the Seraphim, they who are so dearly loved by You. I desire to
In a world where creativity and faith intersect, John Kraemer has built something truly extraordinary — The Lego Church Project. For over two decades, John has been designing and constructing detailed Catholic churches entirely out of LEGO bricks. His passion for the Church, love of the creative process, and advocacy for disability awareness have made his project a beacon of hope and inspiration. In this interview, we discuss: The spiritual meaning behind his creations How faith and art come together in his work The challenges and joys of living out a creative Catholic vocation 
Follow John Kraemer: 
Facebook – The Lego Church Project Substack – Praying Bricks 
Subscribe to Missio Dei for more Catholic stories of faith and creativity: https://www.missiodeicatholic.org
Evangelium
Johannesevangeliet kapitel 9, vers 1-7, 24-39
Där Jesus kom gående fick han se en man som hade varit blind från födelsen.
Lärjungarna frågade honom: ”Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?”
Jesus svarade: ”Varken han eller hans föräldrar har syndat, men Guds gärningar skulle uppenbaras på honom.
Medan dagen varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer, då ingen kan arbeta.
Så länge jag är i världen är jag världens ljus.”
Sedan spottade han på marken, gjorde en deg med spottet och strök degen på mannens ögon
och sade: ”Gå och tvätta dig i Siloadammen.” (Siloa betyder utsänd.) Mannen gick dit och tvättade sig och kom tillbaka seende.
För andra gången kallade de alltså till sig mannen som hade varit blind och sade till honom: ”Ge Gud äran. Vi vet att den här mannen är en syndare.”
Han svarade: ”Om han är en syndare vet jag inte. Men det vet jag, att jag som var blind nu kan se.”
De frågade honom: ”Vad gjorde han med dig? Hur öppnade han dina ögon?”
Han svarade: ”Det har jag redan sagt er, men ni ville inte lyssna. Varför vill ni höra det igen? Kanske ni också tänker bli hans lärjungar?”
Då snäste de av honom och sade: ”Du är hans lärjunge, men vi är Moses lärjungar.
Vi vet att Gud har talat till Mose, men varifrån den här mannen kommer, det vet vi inte.”
Han svarade: ”Ja, det är det märkliga, att ni inte vet varifrån han kommer, och ändå har han öppnat mina ögon.
Vi vet att Gud inte lyssnar till syndare, men om någon fruktar Gud och gör hans vilja, då lyssnar han till honom.
Aldrig förr har man hört att någon har öppnat ögonen på en som var född blind.
Om den här mannen inte vore sänd av Gud hade han inte kunnat göra någonting.”
Då sade de till honom: ”Du föddes syndig alltigenom, och du skall undervisa oss!” Och de körde ut honom.
Jesus fick höra att de hade kört ut honom, och när han träffade honom frågade han: ”Tror du på Människosonen?”
Han svarade: ”Vem är han, herre? Jag vill tro på honom.”
Jesus sade: ”Du har sett honom. Det är han som talar med dig.”
Då sade han: ”Jag tror, herre” och föll ner för honom.
Och Jesus sade: ”Till en dom har jag kommit hit till världen, för att de som inte ser skall se och de som ser skall bli blinda.”
Trons kraft kan göra att blinda får sin syn tillbaks, men vill vi se? Vill vi gå och tvätta oss i Siloadammen? Och om vi väljer att gå dit, varför gör vi det valet? Kanske ska vi fundera lite över vad det är vi vill se om vi blir seende? Kanske är det svaret på den eviga frågan, den om vad som är meningen med livet, är just vad denna text vill säga till oss, att vi ska söka för att bli seende människor?
Sankt Matteus beskriver det så här i kapitel 6 ”Dina ögon är kroppens fönster. Slår du upp dina ögon i förundran och tilltro, då kommer ljuset in i kroppen. Om du kisar med ögonen av girighet och misstro stänger du in dig i en mörk och unken källarhåla. Hur mörkt blir det inte för dig, om du sätter luckor för dina fönster!” ( Hämtat från The Message av Eugene Peterson)
Slå upp ögonen i förundran är en bra uppmaning till oss tycker jag. Om vi väljer (för det är ett val) att förundras på vår vandring genom livet tycker jag att våra ögon öppnas mer och mer. Våra ögon öppnas och vår blindhet försvinner undan för undan. Nu ska jag dela en reflektion med dig som förhoppningsvis kommer att öppna både dina och mina ögon en smula. Så låt oss nu bege oss in i mina funderingar med vidöppna ögon och inte med eyes wide shut (”vidstängda ögon”).
Vidstängda ögon? Ja vi vill så gärna vara kloka och förståndiga och gå in i livets alla skeenden med ögonen öppna. Men är det inte så att vi ser det vi vill se? Kanske går vi med vidstängda ögon och lurar oss själva hela tiden att vi har kontroll? När det visar sig att vi inte har kontroll då vi stöter på något problem så vill vi så gärna ha någon eller något att skylla på, eller hur? Likt texten där någon ställer en fråga till Jesus vems fel det är att mannen var blind. ”Rabbi, vem har syndat, han själv eller hans föräldrar, eftersom han föddes blind?” Vad kan vi lära oss av denna fråga? Här förklarar Jesus för oss att frågan är fel ställd. Jesus vill visa oss på att det är inte frågan om orsak och verkan här. Jag tror Jesus vill lära oss att vi ska omformulera frågan och istället fråga oss vad Gud kan göra? Jesus vill öppna våra ögon så vi går från att vara blind till att se att han är världens ljus. När vårt intellekt säger att det är omöjligt vill Jesus öppna våra ögon så att vi ser att för Gud är inget omöjligt. Gud är möjligheternas Gud. Gud är den Gud som ser, en seende Gud.
Jag tror på riktigt att vi ska se Gud som just möjligheternas Gud. När vi vill bli botad från vår blindhet finns världens ljus där för oss. Det är liksom Jesu personlighet, men vi måste låta honom agera i våra liv så att vi blir seende. Vi måste komma till insikt och förstå att vi måste söka oss till Gud för att vi behöver bli botade.
Och Jesus sade: ”Till en dom har jag kommit hit till världen, för att de som inte ser skall se och de som ser skall bli blinda.” Att ständigt leva i lögner med eyes wide shut och aldrig vare sig för sig själv eller andra erkänna sanningen, är ett jobbigt sätt att leva som tär på både ande, kropp och själ. Visst är det jobbigt att inte vilja öppna ögonen och inse att sanningen är något annat än de lögner jag inte vill erkänna att jag lever i. All energi går åt till att blunda för alla lögner och att dessa lögner inte blir avslöjade. Allt gör att vi blir irriterade över att vi inte kan se klart. Men är det inte så att det är vi själva som hela tiden ställer till det för oss?
Jag tror vi alla måste be ”Skapa i mig Herre ett rent hjärta. Öppna mina ögon så att jag ser klart och tydligt.” Amen.Saints Simon and Jude: October 28
vhoagland
vhoaglandThe Victor’s Place
1 tn prenumeranter
Prenumenerad
4h sedan
Passionists
apostles
God’s will
simon and Jude
the Lord’ Prayer
Simon Rubens
St. Jude LaTour
Saints Simon and Jude, whose feast we celebrate October 28, are mentioned only a few times in the New Testament list of apostles, tenth and eleventh respectively. (Mark 3,13-19, Luke 6,12-16)
Simon is called `the Zealot,’ either because he was zealous for the Jewish law or because he was a member of the Zealot party, which in the time of Jesus sought to overthrow Roman domination by force.
Some of Jesus’ followers, the Gospels indicate, were hardly pacifists. Peter was ready to use his sword in the garden of Gethsemani when the temple guards came to seize Jesus; James and John told Jesus to call down fire from heaven on the hostile Samaritans whom they met on their journey to Jerusalem. So did Simon have thoughts of revolution when he answered Jesus’ call ?
Jude, called “Thaddeus” to distinguish him from Judas Iscariot, may be the brother of James, the son of Alphaeus, some interpreters of the Gospel say. If that’s so, he’s also a relative of Jesus. He may be the author of the Epistle of Jude in the New Testament.
Early Christian traditions – all difficult to prove historically – locate the ministry of these apostles in places as far apart as Britain and Persia; one important legend from 3rd century Syria says they were apostles to Syria. If so, we ask their intercession for that troubled place today.
Knowing little about Simon and Jude may be a good thing, because then we have to look to their mission to know them – they were apostles. Even if we don’t know exactly where each of them went, they were apostles. The mission of the apostles was to follow Jesus. “ As the Father has sent me, so I send you.” Jesus says in the Gospel of John. He also said, “I have come down from heaven, not to do my own will, but the will of him who sent me.”
God made his will known to the apostles in due time. They didn’t decide what to do or where to go by themselves. They knew God’s will day by day, as we do. So often, it was unexpected and perhaps not what they planned. Simon had revolutionary thoughts. This was a revolution of another kind. Jude followed his cousin. He found himself in a family of another kind.
“Your will be done,” we say in the Lord’s Prayer. That’s an apostle’s prayer. We try to make it our prayer too.
Roland Persson
26 okt 2025
Comments
Post a Comment